Förordningen som styr företagshälsovården reformeras från och med den 1 januari 2027. Den nya regleringen innebär ett större ansvar för arbetsgivaren, men samtidigt ger förändringen en möjlighet att göra genomtänkta val och utveckla företagets ledning av arbetsförmågan så att den bättre motsvarar dagens och framtidens utmaningar i arbetslivet.
Målet med reformen är att tydliggöra företagshälsovårdens verksamhet, stärka dess effekt och förbättra möjligheterna att förebygga arbetsoförmåga. Tyngdpunkten flyttas mot ett mer proaktivt och initiativtagande arbetssätt, så att faktorer som hotar arbetsförmågan kan identifieras och hanteras så tidigt som möjligt.
Samtidigt lyfts ett centralt budskap fram:
Ansvaret för ledningen av arbetsförmågan är framför allt arbetsplatsens.
Vad förändras?
Vid planering och riktning av företagshälsovårdens innehåll ska de risker och faror som identifierats inom arbetarskyddsverksamheten användas mer systematiskt än tidigare. Syftet är att åtgärder för att stödja arbetsförmågan ska bygga på arbetsplatsens verkliga behov och riskfaktorer.
En av de mest betydande förändringarna gäller företagshälsovårdsavtalen. I fortsättningen ska företagshälsovårdens tjänsteleverantör tydligt specificera vilka tjänster som hör till arbetsgivarens lagstadgade skyldigheter och vilka som utgör frivilliga tilläggstjänster.
I praktiken innebär detta att företagshälsovårdens innehåll inte längre ska bygga på antaganden eller etablerade rutiner, utan på arbetsplatsens faktiska behov.
Varför behövs förändringen?
Arbetslivet har förändrats snabbt. Vid sidan av de traditionella fysiska riskerna har psykosocial belastning, utmaningar kopplade till den psykiska hälsan och den belastning som kontinuerliga förändringar medför blivit allt viktigare faktorer.
Arbetsförmågan påverkas dessutom av betydligt fler faktorer än arbetsmiljön och de enskilda arbetsuppgifterna. Även hur arbetet organiseras, arbetsgemenskapens växelverkan och ett gott arbetsklimat har stor betydelse för välbefinnandet i arbetet.
Förebyggandet av arbetsoförmåga kan inte längre huvudsakligen bygga på korrigerande åtgärder. I stället vill man flytta fokus tydligare mot förebyggande arbete och framförhållning.
Det är just därför som företagshälsovårdens roll utvecklas i en mer proaktiv riktning. Reformen bygger på tanken att ledningen av arbetsförmågan i första hand hör hemma på arbetsplatsen, medan företagshälsovårdens expertis ska användas som stöd.
Samtidigt blir ledningen av arbetsförmågan allt mer data- och kunskapsbaserad. Arbetsgivaren behöver identifiera de viktigaste riskerna för arbetsförmågan på arbetsplatsen och bygga upp företagshälsovårdens tjänster utifrån dessa. Det kräver inte bara god kännedom om den egna verksamheten utan också förmåga att utnyttja information om vilka faktorer som ökar risken för arbetsoförmåga inom olika branscher och arbetsuppgifter.
Hur går man vidare?
Även om förordningen träder i kraft i början av 2027 omfattas vissa delar av en tvåårig övergångsperiod. Därför är det redan nu en bra tidpunkt att utvärdera om det nuvarande företagshälsovårdsavtalet och verksamhetsplanen motsvarar arbetsplatsens verkliga behov.
Även om den nya förordningen betonar arbetsgivarens roll när det gäller att definiera företagshälsovårdens innehåll och omfattning, betyder det inte att arbetsgivaren måste klara av allt på egen hand.
På Veritas och andra arbetspensionsbolag finns en unik insyn i arbetsförmågeriskerna i det finländska arbetslivet, orsakerna bakom arbetsoförmåga samt de utvecklingstrender som syns inom olika branscher. Arbetspensionsbolagen samlar kontinuerligt in kunskap om exempelvis orsaker till invalidpensioner, riskfaktorer bakom förlorad arbetsförmåga och branschspecifika fenomen.
På Veritas ser vi till exempel vilka arbetsförmågerisker som är särskilt framträdande inom olika branscher och hur de kan hanteras proaktivt. Genom att använda denna kunskap kan arbetsgivare identifiera sina egna riskområden redan innan de visar sig i form av långvariga sjukfrånvaron eller försämrad arbetsförmåga.
Målet är inte att öka arbetsgivarens börda, utan att göra arbetet enklare och mer träffsäkert.
När beslut baseras på relevant data om risker i arbetslivet och hur de kan förebyggas kan åtgärderna riktas mer effektivt och ge bättre resultat.
Företagshälsovården, arbetspensionsbolaget, arbetarskyddet, cheferna och HR bildar tillsammans en helhet som gör det möjligt att identifiera och förebygga risker för arbetsförmågan innan de utvecklas till problem.
Tre steg för att komma i gång
- Ta reda på när ert nuvarande företagshälsovårdsavtal och verksamhetsplan nästa gång ska uppdateras.
- Samla företagshälsovården, arbetspensionsbolaget, arbetarskyddet, HR och andra centrala samarbetspartner kring samma bord. Samla så mycket relevant data som möjligt som underlag för beslutsfattandet, även från de källor som arbetspensionsbolaget erbjuder.
- Utvärdera vilka nuvarande arbetssätt som fungerar bra och vad ni vill utveckla. Vilka risker för arbetsförmågan är mest betydande just inom er bransch eller organisation?
Arbetsgivarens ansvar ökar, men samtidigt ökar möjligheterna att använda kunskap, data och expertnätverk för att skapa en mer effektiv ledning av arbetsförmågan.
När risker för arbetsförmågan identifieras i tid och företagshälsovårdens, arbetspensionsbolagets, HR:s och chefernas samlade expertis används för att förebygga dem, kan arbetsförmågan stödjas på ett mer effektivt och proaktivt sätt.
Reformens viktigaste budskap är enkelt: Ju tidigare riskerna identifieras, desto fler möjligheter finns det att hantera och lösa dem.
