Det finska skolsystemet och ungdomars psykiska hälsa: En växande utmaning

Enligt senaste undersökningarna är det nästan 25 % av unga människorna i arbetslivet, under 36 år, som är drabbade av eller visat symptom av utbrändhet. vad är det som fört vårt samhälle mot denna riktning? Är det skolvärlden och förändringar i läroplanen som utmanar vår ungdom? Dessa är knappast enda orsakerna men man måste även vara beredd på att granska dem kritiskt.

Brister i den nya läroplanen lyfter bland annat forskare Aino Saarinen upp i sin doktorsavhandling. Enligt Saarinen leder självständigt lärande kort och gott till sämre kunskapsresultat överlag. ”Om man minskar lärarnas roll ökar föräldrarnas”, skriver Saarinen. Detta betyder tillika att lärandet till exempel hänger på hurdana föräldrar man har. Är föräldrarna högt utbildade, jobbar de skift, har de tid att hjälpa? Hon lyfter även upp digitaliseringen, där slutsatsen är att ju mera digitala inslag desto mera sjunker resultaten.

Finland är ofta känt för sitt högkvalitativa skolsystem, som betonar jämlikhet och livslångt lärande. Men samtidigt som de akademiska resultaten ofta ligger i topp, har ett växande problem med ungdomars psykiska hälsa blivit allt tydligare. Stress och ångest ökar bland elever, och lärarnas roll samt det ökande antalet läxor samt prov spelar en stor roll i denna utveckling.

Orsaker till psykisk ohälsa bland unga

1. Hög press och förväntningar.
   Prov och förhör har en central roll i det finska skolsystemet. En överdriven mängd prov kan dock leda till prestationsångest hos elever. Trots detta finns det ett ökat tryck på elever att prestera, särskilt i de högre årskurserna. Förväntningarna från både lärare och föräldrar kan ofta kännas överväldigande för ungdomarna, som oroar sig för sina betyg och framtida möjligheter.
2. För mycket läxor och mental överbelastning.
   Även om Finland traditionellt varit känt för att inte överbelasta elever med skola, visar forskningar en ökande trend i mängden läxor och ansvaret för självstudier i och med den förnyade läroplanen. Många ungdomar rapporterar att de spenderar flera timmar varje kväll med läxor, vilket kan skapa mental utmattning och stress. Då elever tagit upp frågorna med lärare kan begäran efter hjälp misstolkas och eleven stämplas som besvärlig, i stället för en ung medmänniska som söker efter hjälp. Om vi jämför med vuxenvärlden, så hur acceptabelt skulle det vara att få samma mottagande av sin chef i en organisation.
3. Lärarnas ansvar och stöd.
   Lärarna har en central roll i det finska skolsystemet. De förväntas inte bara undervisa utan också agera som mentorer och stötta elevernas välmående. Men många lärare känner sig överbelastade. De känner också att de inte alltid har tillräckliga resurser att ge individuellt stöd till elever som kämpar med psykisk ohälsa. Dessutom saknar vissa lärare utbildning i att upptäcka och bemöta elever som lider av stress och ångest.

För att ytterligare komplicera saken, står lärarna ofta inför kravet att balansera akademiska mål med elevernas mentala hälsa. Om trycket på att uppnå bra resultat är stort från utbildningssystemet eller föräldrar, kan det leda till en situation där elever får mer arbete att hantera utanför skolan. Detta är särskilt problematiskt när elever redan känner sig överbelastade.

Belastningens konsekvenser för elevernas välbefinnande

De psykiska belastningar som ungdomarna upplever kan ha allvarliga konsekvenser för deras välbefinnande. En överdriven mängd läxor kombinerat med höga förväntningar kan leda till sömnbrist, ångest och i vissa fall depression. För många ungdomar innebär detta att skolan går från att vara en plats för lärande och utveckling till en källa för konstant stress och press. Detta påverkar både deras akademiska prestation och deras sociala liv negativt, vilket i sin tur kan leda till ytterligare psykisk ohälsa.

Vägen framåt: Vad kan göras?

1. Minskad mängd läxor och en balans mellan skola och fritid.
   Det finns en växande debatt i Finland om vikten av att minska antalet läxor för att ge elever mer tid för återhämtning. Genom att begränsa mängden arbete utanför skoltid kan man minska den mentala belastningen och förbättra elevernas sömn och återhämtning. Detta kan i sin tur leda till bättre inlärning och välmående. Man bör ta i beaktande att en människas hjärna enligt forskning först är färdigutvecklad vid 25–27 års ålder. Kan vi kräva en större belastning av ungas hjärnor än av oss vuxna som är i arbetslivet, där arbetsmängden begränsas strängt genom lagstiftning.
2. Stöd till lärare.
   För att kunna ge eleverna det stöd de behöver krävs att lärarna får rätt resurser och utbildning i att bemöta psykisk ohälsa. Detta kan innefatta utbildning i att upptäcka tecken på stress och ångest. Dessutom behövs tillgång till fler skolpsykologer och kuratorer som kan hjälpa elever vid behov.
3. Integrera mental hälsa i hela läroplanen.
   Genom att ta upp mental hälsa som en del av hela undervisningen kan eleverna lära sig att hantera stress och utveckla strategier för att klara av trycket. Detta kan minska stigmatiseringen av psykisk ohälsa och uppmuntra ungdomar att söka hjälp i tid.

Det finska skolsystemet, med dess höga ambitioner, står inför utmaningen att balansera akademisk framgång med elevernas psykiska hälsa. För mycket läxor och en hög prestationskultur riskerar att överbelasta elevernas hjärnor och skapa en miljö där stress och ångest blir allt vanligare. Genom att stärka stödet för lärare, minska mängden läxor, mera rörelse i skolan och integrera mental hälsa i hela skolan kan Finland fortsätta vara en ledstjärna inom utbildning, samtidigt som man skyddar ungdomars välmående. Vi har inte råd att tappa en enda ungdom på grund av utbrändhet – ungdomen är vår framtid!