Släcker vi bränder eller fokuserar vi på resurser?

Katri Wänninen

15.6.2022, Blogg

Psykisk ohälsa har ökat speciellt bland unga och medelålders kvinnor och det framkommer även i statistiken för såväl invalidpensioner som sjukfrånvaro.  Tyvärr reagerar vi på arbetsplatsen ofta först då vi redan är så överansträngda att vi inte orkar mera med det dagliga jobbet; vi insjuknar och i värsta fall så kan vi inte återgå i arbetet och det kan bli aktuellt med invalidpension. 

Detta har vi arbetshälsospecialister funderat mycket på, och i synnerhet de senaste årens distansarbete och undantagsförhållanden kommer att ha betydelse för vår arbetsförmåga och ork i arbete.

På vilket sätt hanterar vi arbetsförmågeutmaningarna?

  • SYMTOM > SLÄCK BRÄNDER:  Vi reagerar först när situationen är akut
  • KARTLÄGG > KONSTATERA VAD BELASTAR I ARBETET > ÅTGÄRDA BELASTNINGSFAKTORERNA: Vi har tagit i bruk olika åtgärdsmodeller och -processer
  • NOTERA OCH FRÄMJA RESURSER I ARBETET: Vi fokuserar på våra resurser och det vi är bra på.

Mindre arbetsutmattning om vi följer arbetarskyddslagen?

Vi har lärt oss att kartlägga och korrigera fysiska riskfaktorer i decennier och har där uppnått goda resultat. Hur kunde vi implementera det på de psykosociala riskfaktorerna? Merja Karjalainen skriver i sin bok ”Gränserna för att klara sig” (Jaksamisen rajat): ”Om vi följer arbetarskyddslagen så skulle det inte uppkomma arbetsutmattningar”.  Kan det vara så enkelt? Om vi följer lagen så skulle vi ha mindre sjukfrånvaro och vi skulle överlag orka bättre på jobbet? Både företagets riskkartläggning och företagshälsovårdens arbetsplatsundersökning strävar till att kartlägga och åtgärda den fysiska och psykosociala belastningen i arbetet. Har vi kompetens och verktyg att kartlägga de psykosociala riskfaktorerna?

Från riskkartläggning till resurskartläggning

Vi kan lätt googla de psykosociala riskfaktorerna och också definiera dem i det egna arbetet. Vi är nog medvetna om hur vi borde reagera och vad vi kunde göra själva. På arbetsplatsen gör vi upp planer och modeller hur och när vi skall agera ifall det uppkommer signaler på psykisk ohälsa, vi har listor på olika symtom och kännetecken. Tyvärr händer det att vi ändå inte ändrar på vårt tillvägagångssätt, trots att vi är medvetna om belastningen och dess negativa inverkan, utan fortsätter på samma sätt som tidigare. Vi tar oss inte heller tid att kartlägga grundorsakerna och belastningsfaktorerna, för att inte tala om att vi skulle göra en resurskartläggning.

Hjälp och stöd för att hitta balansen och främja de vi är bra på!

Arbetarskyddscentralen har utvecklat verktyget Belastningsvågen som hjälp för att lättare ta saker till tals.  Belastningsvågen är en gratis applikation som är lätt att använda. Den hjälper oss skapa en uppfattning om balansen mellan individens belastning och resurser i arbetet och att rikta åtgärderna mot de som borde utvecklas.  Det är bra att diskutera resultatet från Belastningsvågen med din närmaste chef.  Verktyget är också till hjälp när man dokumenterar utvecklingsåtgärder och kommer överens om förverkligandet och uppföljningen.

Sinnesfrid – Nätverket är ett forum som har som mål att göra stärkandet av psykisk hälsa till en del av vardagen, hjälpa att lösa mentala problem och stöda det vardagliga chefskapet på alla arbetsplatser.

Enligt FFC lider 20-25% av den finska vuxna befolkningen av mentala problem årligen, men endast varannan tar upp saken på arbetsplatsen (Turun Sanomat 26.4.22).  Hur kunde vi främja en atmosfär där det är lätt att ta saker till tals på arbetsplatsen?  Kanske med en så enkel sak att medarbetaren och chefen diskuterar mera regelbundet.

Även lagen om samarbete, som förnyades vid årsskiftet, vill uppmana oss till en aktivare dialog på arbetsplatserna. Beroende på organisationens storlek är det meningen att vi med jämna mellanrum samlas för att tillsammans fundera på och planera för arbetsgemenskapens utveckling.

Ett förhållningssätt som främjar välbefinnande betonar hälsa och resurser

Är vi medvetna om allt det goda och fungerande som vi har i vår arbetsgemenskap? Vi skall så klart inte blunda för eventuella problem och belastning, men kunde vi mera medvetet fokusera på de hälsofrämjande faktorerna = resurserna på arbetsplatsen?

Dessa främjar och stärker arbetsförmågan:    

  • utbildning och kompetens
  • arbetsmotivation
  • verksamhetsförutsättningar
  • påverkningsmöjligheter
  • socialt stöd
  • gemensamma erfarenheter
  • sammanhållning och göra tillsammans

Det vore väsentligt att kontinuerligt, både på individ- och arbetsgemenskapsnivå, prata om arbetets resurser och möjligheter, att stanna upp vid, var är vi bra, vilka är våra styrkor  och vad vi gör för att främja vår arbetsförmåga.  Vi har alla lite olika behov och mål, så diskussioner ökar vår förståelse för mångfalden av människor och arbetsgemenskaper. Vi lär oss se saker som stärker våra resurser och vår arbetsgemenskap.

För det vi fokuserar på växer ännu mer!

Katri Wänninen