Under en längre tid har allt färre arbetstagare blivit arbetsoförmögna, men nu har trenden vänt. Tiina Laine, ansvarig direktör för pensionsärenden och arbetshälsochef Minna Stenman bloggar om hur utvecklingen kunde vändas mot det bättre.
I april rapporterade Pensionsskyddscentralen att en förändring har skett bland pensioner som beviljats pension av mentala hälsoskäl. Depressionsbaserade pensioner har ökat, särskilt bland ungdomar och kvinnor som närmar sig pensionsåldern.
Depression har länge varit den vanligaste formen av psykisk ohälsa – ett fenomen i det moderna arbetslivet och i den västerländska världen. Situationen är oroande, speciellt om trenden fortsätter. Det är viktigt att ta reda på orsakerna, men för att hitta rätt ”medicin” måste man ta reda på de mentala stressfaktorerna i arbetet och livet i allmänhet.
I en trygg miljö vågar man uttrycka åsikter och visa sina känslor. Det är ett stort steg mot välmående i arbetet.
Det finns många orsaker till psykisk ohälsa, såsom känslan av att inte räcka till. Denna känsla kan uppkomma i dagens arbetsliv, där man allt mer förväntas vara självstyrande och effektiv. Det ständiga lärandet och sociala förväntningar kan också upplevas utmanande.
Vilken är lösningen? Vi vill se hoppfullt på frågan och hoppas att forskning och arbetslivets allmänna utvecklingen kommer att ge svar, såsom inom utvecklingen av arbetssäkerheten. Mediciner och behandlingsmetoder utvecklas ständigt och förhoppningsvis syns detta även i behandlingen av depression. Medicinska framsteg har en avgörande inverkan på risker för arbetsoförmåga. Praxis som stöder mental arbetsförmåga hittas också förhoppningsvis på enskilda arbetsplatser och fortsätter att spridas.
Färsk statistik visar att vi måste reagera genast
En titt på färsk statistik om sjukpension (PSC) visar att vi måste agera genast. Det finns mycket vi själva kan göra på arbetsplatsen redan nu. Vi vill gärna se en förståelse för människors olikheter och att de tillåts i arbetsgemenskapen.
Förtroende och trygghet föds när man utvecklar och agerar tillsammans, via öppen interaktion och tydliga spelregler. I en trygg miljö vågar man uttrycka åsikter och visa sina känslor, vilket är ett stort steg mot välmående i arbetet. Vägen till bättre välbefinnande är ofta lång, så det kräver uthållighet och envishet. I denna uthållighetsgren är förmansarbete och stöd från arbetsgemenskapen nyckeln till framgång.
Ju mer vi vet om belastande mekanismer och bakomliggande faktorer för mental belastning i framtiden, desto bättre kommer vi att förstå hur vi skall agera. I framtiden kan vi kanske skapa en ”sinnets skyddshjälm” eller annan skyddsutrustning, på motsvarande sätt som man gjort vad gäller fysisk arbetssäkerhet.
