Dagens arbetsmiljö befinner sig i en omställning som drivs av digitalisering och just nu även bland annat av en global pandemi. Stress är en vardaglig åkomma för många i arbetslivet. Självständigheten som distansarbete medför innebär att förutom företagare måste också anställda lära sig att ta hand om sin ork och utveckling. Annars lider både arbetskvaliteten och den egna hälsan. Hur kan man ta hand om sin arbetsförmåga och kvalitetssäkra tankeförmågan i ett krävande arbetsliv där utmattning och koncentrationsproblem lurar?
Sedan urminnes tider har människan kunnat anpassa sig vid behov till ytterst radikala förändringar i livsmiljön med sin kreativitet, lärande och intelligens. Likaså kan den moderna människan klara av kraven från tidsenligt arbete med samma uthållighet. Katri Saarikivi från enheten för kognitiv hjärnforskning vid Helsingfors universitet belyser bakomliggande effekter till hjärnans välbefinnande.
Vad krävs av arbetstagarens hjärna idag?
Vad behövs egentligen den mänskliga hjärnan till när automatiseringen utvecklas? Maskiner behärskar redan en mångfald intellektuella processer, ofta bättre än människor. En maskin har till exempel bättre minne och behärskar snabb informationsbehandling övermänskligt. Precis detta förändrar det vilken slags mänskligt tänkande behövs i arbetslivet.
Enligt Saarikivi betonas tankeförmåga på hög nivå mer och mer i arbetet – hela tiden krävs det alltså ytterligare komplext tänkande av hjärnan i takt med att maskiner utvecklas. Människor behövs i situationer, där maskinen inte riktigt når människan intelligens. Dylika är situationer där det krävs kompetens för bland annat empati, situationsmedvetenhet samt kreativt tänkande.
Arbetet har generellt blivit mer kognitivt och icke-rutinmässigt. Människor fokuserar alltmer på exceptionella situationer där det inte finns några tydliga processer eller färdiga svar.
”Kan den här trenden ha att göra med att psykiska skäl har blivit allt vanligare hos människor som går i invalidpension i alltjämt tidigare ålder, och finns där en koppling till den utbrändhet och stress som blivit riktiga folksjukdomar”, undrar Saarikivi.
Emellertid gillar hjärnan att den används och den får lära sig nytt. Det är dess uppgift. Saarikivi säger att ökad stress, psykiska problem och utmattning kan bero på det att vi har ingen förmåga att hjälpa hjärnan att möta arbetslivets nya krav. Orsakerna till detta kan vara till exempel arbetskulturen eller individens egna vanor.
Stress – bra dräng men dålig husbonde
Stress påverkar just de delar av hjärnan som är extremt viktiga för arbetstagares prestation. Överflödig stress försämrar förmågan till självreflektion, ökar impulsiviteten och ömtåligheten för störningar, orsakar stagnation av tankar, mentala lås, koncentrationssvårigheter och en ”slät hjärna” som ingenting verkar fästa vid.
Stress stör framför allt frontalloberna, som är viktiga för styrning av egen verksamhet. Kronisk arbetsstress kan till och med orsaka vävnadsskador i frontalloben, som lyckligtvis är i alla fall delvis reversibel. Å andra sidan är kortvarande stress naturligt och fördelaktigt, eftersom det behövs för att övervinna utmaningar och utveckla vår återhämtnings- och motståndskraft. Men särskilt långvarig stress stör koncentrationen.
Man kan inte läsa en bok eller se en film till slut, jogga eller gå upp för trappan utan att ta fram mobilen och börja surfa… Låter det bekant? Enligt Katri Saarikivi kan koncentrationsförlusten förklaras utöver stress av den så kallade dopaminhypotesen. Många appar och pryl har även utvecklats för att vara särdeles beroendeframkallande så att vi skulle använda dem så mycket som möjligt och så länge som möjligt. Vi konsumerar mer och mer saker som ger oss snabb njutning.
Till exempel öppnar sig njutningen av att läsa en bok först efter en längre tid, och därför är bokläsning svår för hjärnor som är vana vid snabb njutning. Dopaminaddiktionen är som en slukningsmani där man äter så mycket godis att vanlig frukt inte längre smakar sött. Tar man paus med sockerätandet smakar bananen underbart.
”Detsamma kan hända med koncentrationsförmågan: boken är som en banan under sockerfrosseri”, förklarar Saarikivi.
Motion håller dig frisk, mindfulness hjälper till att slappna av
”Nuförtiden, när det finns mycket distansarbete, är det bra att uppmärksamma inte bara den egna verksamheten utan också vad som finns till hands i arbetsmiljön, säger Saarikivi. ”I en studie hade vissa deltagare sin mobiltelefon på ordet, en del hade den någonstans i närheten och tredje gruppen hade inte mobilen alls i rummet då de gjorde uppgifter för att styra verksamheten, det vill säga uppgifter som krävde koncentration, arbetsminne och tankeflexibilitet. Slutresultatet blev att ju närmare telefonen var, desto sämre presterade deltagarna.”
Ju mer beroende deltagaren var av mobilen, desto mer störde det uppgifterna. En förutsättning för hjärnans återhämtning är en avslappningsreaktion, som motsats till en stressreaktion. Nuförtiden kan det vara förvånansvärt svårt att koppla av, eftersom det finns så många saker i vår miljö som stimulerar våra sinnen och kräver vårt intresse och uppmärksamhet.
”I dagens värld är våra egna tankar väldigt ofta de värsta källorna till stress, rädslor, förväntningar och fantasier. Det betyder att stresshantering till stor del är sinnesbehärskning, det syftar till att styra tankarna”, beskriver Saarikivi.
Det finns en mängd olika metoder tillgängliga för detta: mindfulness, coaching, meditation och yoga. Det finns ingen enskild metod som står över andra, utan alla måste hitta sin egen. Men enligt Saarikivi har olika stress- och tankehanteringsmetoder mycket gemensamt: de börjar alla med att lära sig att rikta sin uppmärksamhet.
Att träna mindfulness kan till exempel fokusera på att skala en frukt eller på sin egen andning. Ett hårt träningspass hjälper inte dig att slappna av, men jogging eller att motionera intensivt med någonting du tycker om hjälper din hjärna. Då fokuserar du på att göra något hälsosamt och har inte tid att stressa eller tänka på negativa saker.
Avslappning kan också övas genom att rikta uppmärksamheten mot en själv. I stället för att observera dina andetag kan du Lägga märke till vilken typ av tankar och bilder som rör sig i ditt huvud. Så småningom, när du blivit vanare vid reflektion, kan du börja vända dina negativa, stressande tankar till mer positiva eller åtminstone mer neutrala.
”Vi tänker många tankar som är skadliga för oss. Det är underligt hur vi mobbar oss själva. Varför inte ta det lugnt, till exempel säga att ’jag blir nog försenad, men det kan inte hjälpas nu’” Saarikivi funderar.
Organisationens tänkande är relevant för individens tänkande
Enligt Katri Saarikivi borde arbetslivet också tänka mer på den mänskliga hjärnans perspektiv, det är ju med hjärnan vi genomför arbetet. Bland annat det ständiga kravet på tillgänglighet och brist av pauser orsakar och upprätthåller långvarig stress. Samtidigt försvårar sådan praxis både den kreativa och den koncentrationskrävande verksamhet som nutida arbetslivet kräver av personalen.
Saarikivi betonar organisationens roll för att underlätta bättre tänkande. I en studie genomförde klassrumslärare regelbundet en övning för att observera sitt eget tänkande, alltså en föreställningsträning som stöder metakognition, och studien visade att förändringen i lärarnas tänkande också förbättrade elevernas empatiförmåga.
På samma sätt kan den tankebana som främjar lärande också bli förbyggd av tänkande som är typiskt för den egna referensgruppen (som arbetsplatsen), vilket i sin tur förhindrar att lära sig ett nytt sätt att tänka. Att uppdatera sin gamla lärdom kan innebära en förlust av popularitet, och människan är ju en social varelse som sällan vill gå ut mot sin egen grupp på grund av rädsla för att bli utanför.
Kreativitet stöds av lathet, hjärnan stöds av hälsosam livsstil
Kreativt tänkande är ett av de många ansvarsområden hos dagens anställda, och förutsätter att hjärnan inte behöver fokusera på någonting speciellt – på det sättet aktiverar sig hjärnans fritt flytande nätverk. Man tänker på det förflutna, framtiden eller andra människor. När sinnet får ströva planlöst då och då kommer man till bättre slutsatser och eventuellt fattar också bättre beslut. En paus under en uppgift förbättrar bevisligen prestationen i uppgiften, även en alldeles kort paus. Att hitta idéer förutsätter att tankarna tillåts röra sig fritt.
”Enligt forskning förbättrar tråkigheten det kreativa beslutsfattandet”, försäkrar Saarikivi och fortsätter med ett skratt: ”Då kan man fundera på om vi borde vara mer lata på jobbet.”
Hjärnas komplexitet betyder att det finns många aspekter för att upprätthålla hjärnans välbefinnande. Saarikivi uppmanar dock att ta det lugnt, för det värsta är att börja stressa över stresshantering.
”I dag är tidningarna fulla av instruktioner på självutveckling, man borde vinterbada och jogga och dricka gröna juicer och lära sig ett nytt språk, men jag tycker att grundprinciperna räcker nog till. Om du har god hälsa fungerar din hjärna också.”
