Yrkesinriktad rehabilitering är en del av arbetspensionsskyddet

Tiina Laine

1.4.2021, Blogg

Yrkesinriktad rehabilitering är en del av den trygghet som arbetspensionen ger. Den ingår alltså i arbetspensionsförsäkringen för varje person som försäkras som arbetstagare eller företagare. Denna del av tryggheten i arbetspensionen är fortsättningsvis ganska dåligt känd. Detta trots att den täcks av samma premie som även täcker ålderspensionen och trots att antalet rehabiliteringsklienter ökar varje år.

Yrkesinriktad rehabilitering som understöds av ett arbetspensionsbolag har som syfte att stödja återgången till arbete. Förutsättningen för att beviljas rehabilitering är att hälsoutmaningar som klienten har, sannolikt kommer att medföra arbetsoförmåga inom de kommande fem åren om inga åtgärder vidtas. Yrkesinriktad rehabilitering står alltså näst i tur om de sedvanliga arbetsarrangemangen hos arbetsgivaren (eller för företagaren själv!) helt enkelt inte räcker till och det krävs kraftigare åtgärder för att göra det möjligt att fortsätta i arbetslivet.

Detta innebär dock inte att arbetsgivarförpliktelserna flyttas över. Däremot kan arbetspensionsbolaget erbjuda utkomst till rehabiliteringsklienten och stå för kostnader som uppstår t.ex. då klienten uppdaterar sitt kunnande eller utbildas till nya uppgifter. Förutsättningen är att de vidtagna åtgärderna resulterar i att arbetstagaren eller företagaren verkligen kan fortsätta i arbetslivet.

Hur ser framtiden ut?

Arbetspensionsförsäkrarna TELA rf har nyligen faciliterat en diskussion om arbetspensionsrehabiliteringens framtidsutsikter och utmaningar. Denna gång var arbetspensionsförsäkrarnas överläkare med och meningen var att skildra hurdana utmaningar den yrkesinriktade rehabiliteringen står inför under de kommande fem åren. Det som främst lyftes upp var hur rehabiliteringens effektfullhet skall förbättras och hur processerna inom både vården och rehabiliteringen ska effektiveras.

Gällande arbetspensionsrehabiliteringens nytta har man identifierat att åtgärdernas effekter bör följas upp i högre grad än tidigare. Detta gäller även gamla, redan beprövade åtgärder. Syftet är att säkerställa att åtgärden faktiskt leder till det slutresultat som eftersträvas, alltså att kunna fortsätta i arbetslivet. Å andra sidan kommer den fortsatta utvecklingen av både verktyg och teknik att leda till att det skapas nya instrument och modeller som möjliggör återgången till arbetet trots hälsoutmaningar.

De mest centrala fynden i strategiarbetet var anknutna till att identifiera riskerna för arbetsoförmåga så tidigt som möjligt, till att understödja själva återgången till arbetet och till informationsutbytet. Det finns en klar sammankoppling mellan hur tidigt hoten om arbetsoförmåga identifieras och från hurdant utgångsläge åtgärderna kan påbörjas.

Tekniken kommer antagligen att hjälpa till även här. Pensionsskyddscentralen utförde redan för cirka tre år sedan ett mycket intressant experiment med maskininlärning. Det visade sig att datorn kunde känna igen tre av fyra framtida invalidpensionsfall redan två år innan pensioneringen.

Utöver detta konstaterade man att det är väsentligt att informationen i fortsättningen går vidare så smidigt som mögligt, om den är relevant för samtliga parter (rehabiliteringskund, hälsovård, arbetsgivare, arbetspensionsbolag). Därtill ska planeringen av åtgärder alltid vara uppdaterad. De ständigt ökande störningarna i den mentala hälsan ska speciellt tas i beaktande vad gäller arbets- och funktionsförmågan.

Noggrannare uppgifter om de nu identifierade riktlinjerna för arbetspensionsrehabilitering fram till år 2025 hittar du på TELAs hemsidor.

Arbetsförmågan är en del av den framtida funktionsförmåga för oss alla

Att ta hand om sitt eget arbetsvälbefinnande är en mycket viktig del av helheten för förebyggandet av arbetsoförmåga. Eller kanske borde jag hellre tala om att ta hand om framtiden av sin arbetsförmåga. Det kunde föra tankarna mera konkret till att man själv kan påverka situationen och att det är fråga om en positiv sak – inte en ytterligare förpliktelse i livet.

Var och en av oss har ändå viljan att behålla en så god funktionsförmåga som möjligt så länge som möjligt. Vi behöver förmågan förutom i arbetslivet men också i livet i allmänhet!

Du kan testa din förmåga på våra hemsidor. Vår räknare visar hur stor risk arbetstagaren har att förlora arbetsförmågan inom de kommande 10 åren.

Läs också: Arbetspensionsrehabilitering

Tiina Laine

  • Jurist