Vad får oss att lämna arbetslivet?

Minna Stenman

21.10.2020, Blogg

Facebooktwitterlinkedin

Arbete är för många ett verktyg att förverkliga sig själv och möjliggöra ett bra liv. Ålderism har varit höstens tema på många diskussionsforum. En gemensam trend verkar vara motsättningar i stället för samarbete och växelverkan. Unga mot äldre, kvinnor mot män, white collar mot blue collar – motsättningar…

Våra arbetskarriärer i Finland är korta, i alla fall ur ett europeiskt perspektiv sett; i fjol hade Sverige en sysselsättningsgrad som var 10 procentenheter högre bland äldre arbetstagare. Även alla andra nordiska länder kan påvisa ”vackrare” siffror. Också vår demografi talar emot att vi kan förbise äldre arbetstagare i arbetslivet, vi har helt enkelt inte råd med ålderism i vårt arbetsliv.

I Sverige har man lyckats betydligt bättre med att behålla de äldre i arbete, orsakerna är många men det handlar bland annat om strukturella förändringar i samhället, folkhälsan, utbildningen och arbetsmiljön.

Att avverka pensionsslussen löser inte alla problem

Just nu förs en het debatt om att avverka pensionsslussen, ett verktyg som gjort det möjligt att i sämre tider slussa över äldre långtidsarbetslösa i pension. Ännu ett tecken på ålderism eller en möjlighet att lämna arbetslivet, vilket som, är detta tema en het potatis på arbetsmarknaden. Diskussionen om förlängda arbetskarriärer är absolut en fråga som ska diskuteras, men vi måste se på det ur ett större perspektiv än pensionsslussen. I Finland bidrar säkert också våra attityder mot äldre arbetstagare till att det är många som gärna väljer att lämna arbetslivet bakom sig

Möjligheten att tidigarelägga pensionen har ändrat form

Våra senaste pensionsreformer har skärpt alternativen att tidigarelägga pensioneringen, deltidspension och förtida ålderspension finns inte längre med som alternativ. I stället har utbudet justerats, åldern för pensionering höjts och i dag talar vi om partiell ålderspension och arbetslivspension.

Användningen av partiell ålderspension har varit populärt också bland våra Veritas kunder, där möjligheten utnyttjats aktivt sedan år 2018. I slutet av år 2019 åtnjöt 25 000 personer partiell ålderspension, 6 000 fler än år 2018 (PSC). I Sverige är det vanligare att man arbetar vid sidan om pensionen och man lämnar arbetslivet stegvis. Nästan 30 procent av alla 66-år fyllda är fortfarande aktiva i arbetslivet.

Hur tänker vi i Finland? Har den partiella ålderspensionen blivit ett sätt att lämna arbetslivet eller får den oss att orka längre?

Hur skulle ändrade attityder hjälpa oss?

Arbetshälsoinstitutet publicerade den 12 oktober en nyhet, där man funderar kring attityder mot äldre arbetstagare. Man har intervjuat chefer i olika åldrar som representerar olika branscher om hur de förhåller sig till äldre arbetstagare. Motvilja att lära sig nytt, sänkt förändringsförmåga och ohälsa är tankar som förknippas med äldre i arbetslivet. Bottnar åsikterna i fakta eller är det frågan om antaganden?

Forskning (Nilsson, 2016) om äldre i arbetslivet påvisar att det framförallt är sex faktorer som möjliggör ett längre arbetsliv, faktorer som direkt kopplar till arbetet. Det rör sig om den fysiska och mentala arbetsmiljön, arbetstidsergonomi och arbetets belastning, kompetens, motivation, arbetstillfredsställelse och chefernas attityder.

Livslångt lärande är vår allas rätt, nyfikenhet på det nya höjer blicken mot framtiden. Äldre arbetstagare kan lära sig nytt, åldern är inte ett hinder. Man kan lära sig nytt i arbetet och i interaktion med andra men det finns också många sätt på vilka man självstyrt kan fortbilda och utveckla sina egna förmågor för att behålla sitt marknadsvärde.

Vi inom Veritas frågade år 2019 våra kunder om deras motivationsfaktorer. Skillnaderna i motivationsfaktorer mellan yngre och äldre arbetstagare var möjligheten till utveckling, uppfattningen om chefskap och känslan av ett meningsfullt arbete. Yngre arbetstagare uppskattade karriärutveckling och gott chefskap medan äldre arbetstagare önskade sig ett meningsfullt arbete.

Det alla deltagare kunde enas om som en viktig faktor för att öka arbetsmotivationen var en trevlig arbetsatmosfär och en fungerande växelverkan. Med det här i åtanke borde vi satsa mera på samarbete och en ökad dialog mellan generationer för att främja viljan av att stanna kvar i arbetslivet.

Vi behövs alla i arbetslivet. I stället för att söka lösningar för att lämna det borde vi satsa på vad som får oss att stanna. Fortlöpande utveckling av arbetet, gott chefskap, flexibilitet, en fungerande dialog mellan generationer och ett bra samarbete för oss säkert några steg i rätt riktning!

Minna Stenman