Hela fjolåret debatterade ekonomerna om den ekonomiska tillväxten kommer att sjunka i lugn takt eller falla snabbt till följd av den åtstramade penningpolitiken. När året gick mot sitt slut var ännu ingen nedgång i sikte, men svaret torde klarna under det här året.
Hög inflation och låga tillväxtförväntningar präglade början av 2023. Centralbankerna hade redan det föregående året börjat försvara prisstabiliteten i enlighet med sitt mandat, det vill säga bekämpa inflationen genom att höja sina styrräntor.
I Förenta staterna visade sig den ekonomiska tillväxten utvecklas starkare än väntat i fjol, då det fortsatt goda sysselsättningsläget och den stigande löneutvecklingen stödde den privata konsumtionen. I Europa däremot stampade den ekonomiska tillväxten på stället och tillväxtutsikterna förblev dåliga särskilt i länder som förlitar sig starkt på exportindustrin. Kina var inte längre samma lokomotiv för den europeiska exportindustrin och ekonomiska tillväxten som på 2010-talet.
En positiv överraskning i slutet av året var att inflationen minskade klart snabbare än väntat. Den totala inflationen sjönk stadigt hela året och börjar snart närma sig den nivå som centralbankerna satt som mål. Den underliggande inflationen rensad från energi- och livsmedelspriser har förblivit klart högre än centralbankernas målnivå.
Till följd av centralbankernas åtstramade penningpolitik har marknadsräntorna stigit snabbt och höjt priset på krediter på finansmarknaden. Företagens lönsamhet har belastats av de stigande lånekostnaderna och dessutom av de växande produktionskostnaderna till följd av inflationen. Få företag har kunnat överföra sina kostnadsökningar från båda hållen direkt på försäljningspriserna. Antalet konkurser ökade 2023, och ökningen fortsätter under början av 2024.
Den makroekonomiska utvecklingen och centralbankernas åtgärder 2024
Den globala ekonomiska tillväxten fortsätter avta, men tack vare att inflationen samtidigt sjunker hålls den reala ekonomiska tillväxten positiv. I Förenta staterna går den ekonomiska tillväxten in för en mjuklandning under början av året och en djupare recession kan sannolikt undvikas då den fortsatt starka arbetsmarknaden stöder den privata konsumtionen. I Europa väntas den ekonomiska tillväxten falla kraftigare, och en recession kan knappast undvikas under det första halvåret. Nordeuropas exportdrivna ekonomier lider mer än andra regioner i början av året och drabbas av en djupare recession. Mot slutet av året ljusnar tillväxtförväntningarna tack vare en successivt lättad penningpolitik och en ökande investeringsefterfrågan.
Inflationen fortsätter minska och den totala inflationen når centralbankernas målnivå senast under sommaren. I Förenta staterna avtar den underliggande inflationen rensad från energi- och livsmedelspriser långsammare än den totala inflationen, då bland annat den fortsatt högre löneinflationen fortfarande bidrar till den underliggande inflationsutvecklingen. Den svagare tillväxtmiljön i Europa minskar inflationstrycket så att den underliggande inflationen i euroområdet sjunker snabbare än i Förenta staterna och når centralbankens målnivå under 2024.
Centralbankerna slutade höja styrräntorna hösten 2023 då inflationen planade ut snabbare än väntat. Däremot har centralbankerna fortsatt med att gradvis minska sina balansräkningar, vilket innebär att penningpolitiken har förblivit åtstramande. När inflationen fortsätter avta börjar centralbankerna så småningom sänka sina styrräntor, och det underlättar företagens ställning när det gäller kommande refinansieringsbehov. Förenta staternas centralbank torde inleda moderata sänkningar av styrräntan under våren 2024, och Europeiska centralbanken väntas följa med fördröjning senast under sommaren. Fram till slutet av året sjunker styrräntorna med cirka en procentenhet.
Den ekonomiska tillväxten och inflationen i slutet av året beror på hur det geopolitiska läget utvecklas mellan de västerländska demokratierna och de auktoritära makterna. Inflationen kan överraska negativt om de geopolitiska spänningarna och protektionismen ökar. I det fallet fortsätter centralbankerna strama åt penningpolitiken och marknadsräntorna vänder uppåt igen. Om förhållandena på finansmarknaden snabbt försämras kan företagens finansieringsproblem förvärras och placeringsmarknaden drabbas av en kris.
Placeringsåret 2024 i olika tillgångsklasser
Ränteplaceraren kunde avsluta 2023 med god avkastning då de långa marknadsräntorna sjönk snabbt från höstens rekordnivåer. De långa räntorna verkar ändå ha överreagerat på de avtagande inflationsförväntningarna, då räntekurvorna som redan var inverterade, alltså negativa, sjönk allt lägre ner på den negativa sidan. Om den ekonomiska tillväxten avmattas långsamt och centralbankernas räntesänkningar förblir moderata blir räntekurvorna så småningom brantare. Det finns fortfarande ett tryck att höja de längre marknadsräntorna, även om de kortare räntorna kan sjunka i kölvattnet av centralbankernas styrräntor. Avkastningsförväntningarna på de kortare räntorna är klart positiva och mer lockande än förväntningarna på de långa räntornas avkastning.
Kreditriskplaceraren fick njuta av en särskilt kraftig och jämn avkastningsutveckling 2023. Kreditriskmarginalerna krympte under året och marknaden undvek allvarligare kreditriskhändelser. År 2024 startar kreditriskplaceraren från lägre avkastningsnivåer än året innan, då både räntorna och kreditriskmarginalerna sjönk i slutet av året. Avkastningsnivåerna för kreditriskplaceringar har ändå förblivit relativt attraktiva och kan erbjuda förhållandevis hög ensiffrig avkastning trots den ekonomiska tillväxtens mjuklandning. I en omvärld med avtagande inflation och försvagad ekonomisk tillväxt kan korrelationen mellan kreditrisker och marknadsräntor bli negativ igen, vilket skulle göra kreditriskplaceringar ännu attraktivare.
Aktieplaceraren genomlevde ett tudelat 2023 trots att aktiemarknaden i genomsnitt gav högre avkastning än det långsiktiga medeltalet. De stora amerikanska teknikbolagen drog med sig aktiemarknaden uppåt samtidigt som de små och medelstora bolagens avkastningsutveckling förblev rätt lam. Vid ingången av 2024 har värderingsnivåerna för de stora teknikbolagen stigit relativt högt i och med den goda marknadsutvecklingen. Däremot har värderingsnivåerna för små och medelstora företag förblivit minst sagt moderata, om inte rentav förmånliga på sina håll. Den avtagande ekonomiska tillväxten och resultatutvecklingen ser redan ut att ha prissatts i de mindre företagens aktiekurser. Allt som allt erbjuder aktiemarknaden positiv avkastning under 2024 trots att den avtagande ekonomiska tillväxten orsakar turbulens på marknaden särskilt under det första halvåret. I en tid av positiva räntor måste företagen dock ha en tillräckligt stark balansräkning och positiv lönsamhet för att de ska klara sig i det allt mer utmanande ekonomiska läget.
Icke-likvida placeringar och deras värderingsnivåer har varit utsatta för nedskrivningstryck då diskonteringsräntorna stigit under 2023. Marknadsvärdet för fastighets- och infrastrukturtillgångar som erbjuder en jämn kassaflödesavkastning har skrivits ned successivt under loppet av året, men i värderingsnivåerna för kapitalplaceringar har inga större förändringar skett. Diskonteringsräntorna på icke-likvida placeringar fortsätter stiga under det första halvåret, men nedskrivningstrycket på värderingarna börjar så småningom lätta mot slutet av året då centralbankerna börjar sänka styrräntorna. Nedskrivningarna är mer moderata för kapitalplaceringar, men de närmaste årens avkastningsutveckling torde i motsvarande mån bli måttligare än tidigare år.
Förväntningarna på avkastningsutvecklingen på placeringsmarknaden verkar vara positiva om inflationen fortsätter avta och den ekonomiska tillväxten går in för en mjuklandning. Det kräver att centralbankerna lyckas fullständigt med att bekämpa inflationen utan att rasera den ekonomiska tillväxten. En alltför utdragen åtstramning av penningpolitiken riskerar försvaga den ekonomiska tillväxten i högre grad och i värsta fall leda till en kris på finansmarknaden. Alltför snabba lättnader i penningpolitiken kan däremot leda till att inflationen börjar öka igen så att penningpolitiken måste stramas åt på nytt. Även om det är svårt för centralbankerna att lyckas med sin uppgift är det inte helt omöjligt. Ändå kan eventuella negativa geopolitiska överraskningar försvåra centralbankernas framgångsrika mission.
