År 2022 blev ett år med många negativa överraskningar på placeringsmarknaden och i världsekonomin. Hoppet om att världsekonomin skulle ta fart igen efter pandemin gick om intet under våren, när Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina. Kriget orsakade en kraftig uppgång i världsmarknadspriserna på energi och mat, vilket ledde till en oväntat snabb inflationsökning mot slutet av året.
Inflationen hade vaknat till liv redan före kriget när de penning- och finanspolitiska stimulanspaketen, som var avsedda för återhämtningen efter pandemikrisen, stödde konsumentefterfrågan samtidigt som de globala leveranskedjorna led av coronabegränsningarna. I och med kriget tog inflationen fart igen, när oron för en plötslig minskning i utbudet av fossil energi och spannmål snabbt återspeglades i priserna på dessa nyttigheter. Någon motsvarande inflation har inte upplevts i den industrialiserade västvärlden sedan början av 1980-talet.
Den snabbt stigande inflationen överraskade centralbankerna på bägge sidor av Atlanten, och den extremt stimulerande penningpolitiken måste stramas åt i snabbare takt än förväntat. Den amerikanska centralbanken, som redan på våren inledde en höjningscykel av sin styrränta och ökade takten mot slutet av året, höjde under året styrräntan med 4,25 procentenheter. Den europeiska centralbanken inledde sina räntehöjningar först på hösten och hann höja räntan med 2,5 procentenheter.
Makroekonomins utveckling under 2023
I USA nådde den totala inflationen sannolikt sin kulmen redan under senaste höst. Den inflation som föranleddes av prisstegringarna på konsumtionsvaror håller redan på att falla tillbaka, i takt med att de globala leveranskedjornas tidigare svårigheter börjar lätta. Däremot kommer den underliggande inflationen, som är rensad för energi- och matpriser, under en längre tid att ligga på en högre nivå än under de senaste åren. Orsaken är situationen inom servicesektorn och löneökningen till följd av det goda sysselsättningsläget.
I euroområdet steg den totala inflationen kraftigt, till en början driven av världsmarknadspriserna på energi, och senare också på mat. Den kommer också framöver att variera i takt med prisförändringarna på nyttigheter. Den underliggande inflationen har stigit betydligt långsammare men kommer troligtvis att fortsätta stiga, i synnerhet om kostnadsspiralen för löner börjar stiga under våren. Det stabila arbetsmarknadsläget stöder inflationens uppgång, men en stagnation i den ekonomiska utvecklingen kan i sinom tid leda till en nedgång. Det hinner dock knappast ske inom detta år.
De kraftigt höjda levnadskostnaderna dämpar konsumentefterfrågan i synnerhet i Europa, där löneinflationen inte har stigit på samma sätt som i USA. Minskningen i konsumentefterfrågan bromsar den ekonomiska tillväxten, men det överraskande goda sysselsättningsläget kan om det fortsätter fungera som ett stöd för ekonomin. En lättnad i prisökningarna på energi och livsmedel kan å sin sida ge konsumenterna tilltron tillbaka, och den kommande recessionen kan bli mycket måttlig. Den ekonomiska tillväxten kommer att vara starkt beroende av inflationens och sysselsättningslägets utveckling.
Centralbankernas åtgärder 2023
Den amerikanska centralbankens styrräntor kan redan ha nått sin kulmen, såvida priserna på energinyttigheter inte längre stiger märkbart och den totala inflationen fortsätter att falla. I annat fall torde höjdpunkten nås senast under våren. Den underliggande inflationen är trögare än den totala inflationen och faller långsammare, vilket får centralbanken att hålla styrräntorna på en hög nivå under hela året. Centralbanken fortsätter gradvisa att minska sin balansräkning, såvida hotet om en allvarlig recession kan undvikas.
Den europeiska centralbanken (ECB) har lovat fortsätta med sina räntehöjningar på 0,5 procent ännu vid sina möten under början av året, vilket också stöds av den stigande underliggande inflationen. I takt med att energipriserna stabiliseras kan den totala inflationen börja falla tillbaka, vilket skulle begränsa ECB:s höjningsbehov till två möten och totalt 1 procentenhet. Den underliggande inflationen stabiliseras också i euroområdet på en högre nivå än tidigare, vilket håller styrräntorna kvar på en högre nivå under hela året. Den gradvisa minskningen av centralbankens balansräkning fortsätter, såvida det ekonomiska läget i euroområdet tillåter det.
Placeringsåret 2023 ur de olika tillgångsklassernas perspektiv
Ränteplacerarna led 2022 av den kraftiga höjningen av marknadsräntorna, men samtidigt fick också den historiska tidsperioden med negativa räntor sitt slut. Det nya året 2023 inleds för ränteplacerarnas del med betydligt mer lockande avkastningsnivåer än senaste år. Om centralbankernas åtstramning av penningpolitiken fortsätter kan det ännu under början av året finnas tryck på en höjning av marknadsräntorna. Höjningarna ligger ändå till största delen bakom oss, och räntekurvorna börjar anpassa sig till centralbanksräntornas nuvarande nivåer – i synnerhet om recessionen blir måttlig. Ränteavkastningen börjar redan rätt så långt kompensera den risk som en måttlig räntehöjning för med sig under året.
Kreditriskplacerarna led 2022 av höjda kreditrisktillägg som sänkte kreditriskplaceringarnas värde. För ränteplaceringar med kreditrisk steg såväl räntorna som kreditriskmarginalerna avsevärt under året, och utan diversifiering ledde deras sammantagna effekt på marknadsvärdet till en rejäl smäll för kreditriskplaceraren. År 2023 inleds för kreditriskplacerarnas del med betydligt högre avkastningsnivåer än senaste år, vilket ger god kompensation för eventuella utfall av kreditriskerna i en försvagad ekonomisk omgivning. I en omgivning med stabiliserad inflation och en måttlig recession kan kreditriskplaceringarna under detta år ge placerarna upp till tvåsiffriga avkastningar.
Aktieplacerarna led 2022 av nedgången på aktiemarknaden. De snabbt stigande marknadsräntorna sänkte aktiernas värderingskoefficienter, och särskilt kraftig var sänkningen för de teknologiaktier som gått upp kraftigt under föregående år. Priserna för tillväxtaktier, som stigit kraftigt under tidigare år, sjönk mera än priserna för värdeaktier med en måttligare värderingsnivå. År 2023 inleds för aktieplacerarnas del med måttligare värderingsnivåer än under fjolåret, men aktiemarknaden belastas av företagens svaga resultatutveckling till följd av recessionen i den ekonomiska omgivningen. I en svag ekonomisk omgivning klarar sig kvalitetsbolag med stark balansräkning och god lönsamhet bättre än de övriga. De kvalitativa värdebolagen kan ännu detta år nå en bättre avkastningsutveckling än tillväxtbolagen. Som helhet torde avkastningsutvecklingen på aktiemarknaden detta år bli relativt svag.
Värderingsnivåerna för icke-likvida placeringar har trots den kraftiga räntehöjningen hållits stabila. De icke-likvida kapitalplaceringarnas prissättning släpar efter börsplaceringarnas, och man kan anta att räntehöjningen börjar synas i form av negativa värdeförändringar under 2023. Marknadsvärderingarna för fastighets- och infrastrukturplaceringar med en jämn kassaströmsavkastning behöver också skrivas ned till följd av de höjda diskontona, men de eventuella inflationshöjningarna i kassaströmmarna kommer med tiden att påverka deras avkastning positivt.
Kursändringen i centralbankernas penningpolitik har gjort ränteplaceringarna mer attraktiva som placeringsobjekt. Under tidsperioden med negativa räntor hade en institutionell placerare inget annat alternativ än att hänga med i riskplaceringarna och diversifiera placeringsportföljen på tillgångsklasser med olika slags riskprofil och likviditet. Den här situationen kan beskrivas med den på marknaden ofta använda akronymen TINA (There Is No Alternative).
I början av 2023 har de likvida ränte- och kreditriskplaceringarnas avkastningsnivåer stigit, och de är nu igen ett beaktansvärt alternativ i den institutionella placerarens portfölj. År 2023 kan marknadsmiljön bättre beskrivas med termen TARA (There Are Reasonable Alternatives). De icke-likvida placeringarna, som senaste år gav en diversifiering i placeringsportföljen, kan å sin sida lida av en fördröjd värdesänkning till följd av räntehöjningen.
